Är vindkraft vår nästa gröna bubbla?
Är vindkraft vår nästa gröna bubbla? Ja, det är frågan vi alla bör ställa oss. Liknelserna med tidigare kända gröna bubblor som kostat svenska folket miljarder är uppenbara.
Kommissionen för Skattenytta har tagit fram rapporten ”Skattenytta i miljösatsningar?” Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan och Ratio är författare till rapporten som behandlar de gröna bubblorna:
- Etanol
- Etanolproduktion från cellulosa (Sekab)
- Biogas från grenar och kvistar (Gobigas)
Bidrag från EU och Sverige för riskabla miljösatsningar
Företag får bidrag från EU och Sverige för riskabla miljösatsningar. Alla dessa ”gratispengar” förvrider incitamentsstrukturerna och ökar risktagandet eftersom det är skattebetalarna som får betala.
Ett flertal faktorer har bidragit gemensamt till att gröna bubblor skapas:
- Direktiv från regeringen eller EU tvingar fram skyndsamt och ogenomtänkt agerande.
- Förekomsten av stora bidrag från EU och olika myndigheter resulterar i överdriven riskaptit, inte minst i kombination med budgetarna hos kommunala bolag, som också
förfogar över skattemedel. - Runt miljöfrågornas dignitet uppstår ofta en konsensuskultur där ingen ifrågasätter det
som kallas för grönt. Följden blir att hopplösa och kostsamma projekt inte kritiseras
förrän det är för sent. - Kommunala bolagsstrukturer och ingenjörstung verksamhet leder till begränsad insyn
och styrning.
Tre bubblor – fem lärdomar
- Den som inte bör påverka politiken har ofta störst incitament och bäst förmåga att göra det.
- Ingen risk är för stor när någon annan betalar.
- Offentligt ägda bolag är grogrund för gröna bubblor.
- Ingen ställer kritiska frågor, förrän det är försent.
- Det som låter för bra för att vara sant är ofta för bra för att vara sant.
“I den mån dessa faktorer existerar inom olika sektorer idag ska vi inte bli förvånande om fler gröna bubblor uppstår.”
Presentation ”Gröna bubblor – Skattenytta i miljösatsningar”
Läs mer:
• Sveriges Radio: Fossilfritt stål – framtidssatsning eller grön bubbla?
- Det har kallats det största industriprojektet i Sveriges historia. I ett gemensamt projekt utvecklar LKAB, SSAB och Vattenfall ny teknik för att minska utsläppen i produktionsleden och få fram”grönt stål”.
- Projektet har fått statligt stöd och mer pengar kan det bli. Men satsningen ifrågasätts av kritiker som menar att det hela kan bli en ”grön bubbla”.
- Debatt mellan Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, som är kritisk till de stora satsningarna och Niklas Johansson, klimat- och kommunikationschef för LKAB.
• Även Institutet för Näringslivsforskning länkar till debatten i Sveriges Radio: Magnus Henrekson, IFN, medverkar i en debatt om fossilfritt stål i P1 Morgon.
”Det har kallats det största industriprojektet i Sveriges historia. I ett gemensamt projekt utvecklar LKAB, SSAB och Vattenfall ny teknik för att minska utsläppen i produktionsleden och få fram ”grönt stål”. Projektet har fått statligt stöd och mer pengar kan det bli. Men satsningen ifrågasätts av kritiker som menar att det hela kan bli en ”grön bubbla”.”
• Havsbaserad vindkraft ett svart hål för skattepengarna
Vindkraft till havs är dyr att bygga, ineffektiv och har betydligt kortare livslängd än vad den avgående regeringen räknat med. Det går inte att bortse från kostnaderna för anslutning, underhåll och elproduktion vid svaga vindar i kalkylerna. Ratio-forskaren Christian Sandström har tillsammans med Jan Blomgren och Magnus Henrekson gjort beräkningar som visar att el från havsvind inte är konkurrenskraftig. Läs artikeln här ›› Havsbaserad vindkraft ett svart hål för skattepengarna
