Den 4 juni deltog jag, som ny ordförande för Motvind Sverige, tillsammans med Madeleine Staaf Kura från Vindkraftsupplysningen i en europeisk manifestation utanför Europaparlamentet i Bryssel. Representanter från ett tiotal europeiska länder hade samlats med ett gemensamt budskap: det är dags för ett moratorium för industriell vindkraft – tills dess samlade konsekvenser har utretts ordentligt och på vetenskaplig grund.
Att Motvind Sverige ansluter till denna gemensamma strategi är naturligt. Tillsammans med våra europeiska systerorganisationer stärker vi vår röst. Ett moratorium är inte bara rimligt – det är realistiskt. Att kräva ett totalförbud för vindkraft inom överskådlig tid är politiskt ogenomförbart, men ett tidsbegränsat stopp på 3–5 år för nya etableringar är fullt möjligt att åstadkomma. Under denna tid måste oberoende granskningar genomföras kring påverkan på hälsa, miljö, ekonomi, rättssäkerhet och demokratisk förankring.
Men uppgiften är inte enkel. Den största utmaningen är att få beslutsfattare att släppa ideologiska låsningar och istället låta fakta och verklighet styra politiken. Vindkraftsdebatten har länge präglats av känslor, förenklade narrativ och brist på konsekvensanalyser. Fysikens lagar har ersatts av slagord. Ekonomiska realiteter har ignorerats till förmån för visioner som saknar bärkraft.
Det är fortfarande kontroversiellt att ifrågasätta vindkraftens påstådda klimatnytta. Men sakta håller mediebilden på att nyanseras. Tidningar som Affärsvärlden, Kvartal, Epoch Times och så kallad alternativmedia har bidragit med granskande artiklar som visar en annan verklighet än den industrin presenterar. Detta ger utrymme för ett mer öppet samtal.
Parallellen till Stefan Löfvens berömda uttalande ”Mitt Europa bygger inga murar” är slående. Två månader senare tvingades regeringen till en helomvändning i migrationspolitiken – när verkligheten hann ifatt visionerna. På samma sätt närmar vi oss nu en vändpunkt i energipolitiken. Det är inte längre politiskt otänkbart att tala klarspråk om vindkraftens problem.
Faktum är att branschen själv redan har bromsat in. Under förra året gavs endast två nya tillstånd för vindkraft enligt Svensk vindenergi. Trots att det finns beviljade tillstånd för över 5 000 MW – både till lands och till havs – saknas investeringsvilja. Aktörerna får inte ihop finansiering, och projekten skjuts på framtiden.
Samtidigt ökar kraven från vindkraftsförespråkarna inom politiken på ytterligare subventioner – för en elproduktion vi aldrig har haft brist på. Vindkraften har främst gått på export. När elbehovet varit som störst, har den ofta stått stilla. Och industrin får inte utökad kapacitet så länge den ökade elproduktionen är intermittent och opålitlig.
Politiken måste nu kliva ut ur skuggorna av ideologiska förhoppningar och istället agera på fakta. Ett moratorium är inte ett nej till framtiden. Det är ett nödvändigt ja till ansvar, långsiktighet och respekt för rättsstatens principer.
Det är dags att trycka på paus – för att kunna trycka på omstart med en politik som håller i verkligheten.
Dan Persson
Ordförande, Motvind Sverige
