Christian Sandström belyser EU:s gröna bidrag – gröna bubblor?
Christian Sandström är biträdande professor i Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och knuten till Näringslivets forskningsinstitut Ratio. I början av Juli, 2023 publicerade Christian och TIMBRO rapporten “EU:S GRÖNA GIV GER GRÖNA BUBBLOR”. Här följer några utdrag ur rapporten.
Utdrag s. 10 HAVSBASERAD VINDKRAFT
EU:s ambitioner när det gäller havsbaserad vindkraft kan också leda till överdrivna förväntningar, särskilt med tanke på att en stor del av kostnaderna kommer att bäras indirekt av andra aktörer än företagen själva. Inom EU finns det åtminstone 12 olika organisationer som erbjuder olika former av subventioner, lån, bidrag och innovationsstöd för havsbaserad vindkraft, exempelvis Innovationsfonden,Innovationsrådet, Moderniseringsfonden, Horizon Europe, Europeiska Investeringsbanken (EIB) med flera.
Då pengarna är utspridda över så många olika entiteter och utgör kombinationer av stöd, bidrag och lån som är så billiga att de är att betrakta som förtäckta bidrag är det svårt att göra en uppskattning av de totala beloppen.
Erfarenheterna från Storbritannien är inte uppmuntrande. Livslängden för vindkraftverk till havs har visat sig vara ungefär 15 år i stället för 30 år som vissa har räknat med. Om en investering håller i 15 år i stället för 30 år måste den stora fasta kostnaden slås ut på en kortare livslängd. Det finns alltså anledning till oro gällande alla optimistiska kalkyler om havsbaserad vindkraft.
Enligt IEA kostar havsbaserad vindkraft 25 procent mer än kärnkraft när man endast tar hänsyn till produktionskostnaden. I denna siffra ingår inte kostnader för att ansluta vindkraftverken till nätet, underhåll eller sätt att kompensera för svaga vindar.
Anslutningsledningar ute till havs har visat sig kosta minst lika mycket som själva vindkraftverken
Anslutningsledningar ute till havs har visat sig kosta minst lika mycket som själva vindkraftverken. Sammantaget tyder dessa beräkningar på att havsbaserad vindkraft blir mycket dyrare än vad som ofta antyds. Gröna bubblor riskerar att uppstå när någon annan bär en stor del av kostnaden. Stöd och bidrag gör företag och nationella politiker immuna mot risker.
Det är dessutom svårt att se hur dessa svagheter kan hanteras genom tekniska framsteg. Enhetskostnaderna för ny teknik sjunker ofta tack vare både stordriftsfördelar och inlärningskurvor, dvs. mer kunskap skapas med tiden. Det finns säkert sådana effekter för havsbaserad vindkraft. Men enhetskostnaderna kommer även att bli högre i takt med att det krävs mer avlägsna platser. Längre ut till havs kommer kostnaderna för kablar och överföring samt underhåll och installation att öka. Utöver de faktorer som beskrivs ovan medför vindkraft ytterligare kostnader för hela elsystemet eftersom det måste finnas reservlösningar.
S.3 SAMMANFATTNING
• Både EU och USA har sedan finanskrisen skapat stora stimulanspaket. Dessa kombineras allt oftare med miljöpolitik. ”Green Deals” kan sägas utgöra en sammanslagning av miljö- och industripolitik. Miljöpolitik handlar inte längre enbart om att hantera utsläpp med hjälp av skatter, regleringar och lagstiftning. I EU baseras den nu i stället på att stora mängder pengar pumpas in i företag och särskilda teknologier.
• Inom området energi är mindre än hälften av EU:s mål teknikneutrala i sin formulering.
• Särskild prioritet har EU gett åt vätgas, havsbaserad vindkraft och vågkraft, med kvantitetsmål formulerande gällande exempelvis produktionen av 1 miljon ton ”grön” vätgas inom EU till år 2024, en 30-dubbling av mängden havsbaserad vindkraft och en ökning av vågkraften till 1 GW.
• EU satsar totalt 430 miljarder euro på vätgas över en tioårsperiod.
• Som en följd av dessa gratispengar förvrängs incitamenten och det skapas hajp runt olika teknologier.
• Havsbaserad vindkraft är förknippad med många utmaningar. Kostnaderna är höga för installation och drift till havs, samtidigt är livslängden betydligt kortare än man trott och verkar snarare vara 15 år än de 30 år man har räknat med.
• EU:s nya industripolitik kan därmed ge upphov till gröna bubblor, inte minst inom vindkraft och vätgas.
• Om endast de 430 miljarderna som används till vätgas i stället hade använts för att bygga kärnkraft skulle EU kunna bygga upp fossilfri, planerbar elproduktion som motsvarar två tredjedelar av all fossil elektricitet inom EU på ett år.
• Den nya industripolitiken har givit upphov till en ohälsosam bidragskapitalism. En framgångsrik och proaktiv industripolitik bör grundas på skattesänkningar i stället för bidrag och rundgång av pengar.
• Data gällande handelns utveckling påvisar tilltagande protektionism i världen. USA, Kina och europeiska länder bidrar gemensamt till denna utveckling. Under de senaste åren har antalet handelshindrande reformer varit fem gånger högre än antalet reformer som bidrar till liberalisering av handeln.
• 56 procent av de handelshindrande reformerna som införs är subventioner, 18 procent är exportkrediter. Järn- och stålindustrierna är föremål för den högsta andelen protektionistiska åtgärder. Den nya industripolitiken kan därmed sägas vara en form av förtäckt protektionism där EU, USA och Kina går i bräschen för alltmer restriktiv handel.
S. 11 GREEN DEALS SKAPAR GRÖNA BUBBLOR
Historiskt har vi sett hur kombinationen av EU-pengar och medel från Energimyndigheten skapar en grogrund för gröna bubblor. När politiken frångår principer om teknikneutralitet och ställer stora mängder pengar till förfogande för enskilda teknologier förvrängs incitamentsstrukturerna. Det blir ”gratis” att ägna sig åt en teknologi när EU står för kostnaderna, vilket i praktiken innebär att den tekniken tränger ut andra lösningar. Risken att de politiskt prioriterade teknologierna i själva verket är felsatsningar har historiskt visat sig överhängande. I Sverige har vi sett misslyckade satsningar på etanolproduktion (Sandström & Björnemalm, 2023), etanolbilar (Sandström & Björnemalm, 2022), biogas (Sandström & Alm, 2022) och vindkraft (Sandström med flera, 2023) som resulterat i härvor och nedskrivningar.
Läs mer: Dagens Industri | Debatt: EU:s gröna giv är ett planekonomiskt experiment
Ladda ner pdf ››
🇸🇪 EU:S GRÖNA GIV GER GRÖNA BUBBLOR ››
🇬🇧 EU GREEN DEAL PRODUCES GREEN BUBBLES ››
🇫🇷 L’ACCORD VERT DE L’UE PRODUIT DES BULLES VERTES ››
Mer från Christian Sandström:
