Vindkraftsprofetian har slagit in!
Redan 2011 varnade statsvetaren Per Nilsson för att vindkraft är en grön bubbla, elen kommer att bli dyrare för svenska hushållen och notan för skattebetalarna kommer att bli skyhög! Hur många miljarder ligger notan på idag ?
I rapporten “Svensk vindkraft – 215 miljarder senare” utgiven av Timbro 2011 kartlägger statsvetaren och opinionsanalytikern Per Nilsson den ekonomiska och klimatmässiga konsekvensen av en vindkraftsutbyggnad i Sverige och når slutsatsen att utbyggnaden för med sig kostnader som vida överstiger samhällsnyttan.
Vindkraftssatsningen kommer att kosta svenska hushåll 215 miljarder
I Svd’s debattartikel “Mer vindkraft ger dyrare el” belyser de den kommande gröna bubblan. Vindkraftssatsningen kommer att kosta svenska hushåll 215 miljarder. Den politiska finessen är att kostnaden inte drabbar statsbudgeten. Men risken för en grön bubbla med svenska hushållspengar som riskkapital är stor. Vindkraftssatsningen är därmed det största planerade infrastrukturprojektet i modern tid och satsningen beräknas kosta svenska hushåll och företag lika mycket som 14 Botniabanor, 215 miljarder kronor.
Vindkraftsel är betydligt dyrare att producera än vattenkraft och kärnkraft
Regeringen brukar säga att vindkraftsutbyggnaden sker på marknadsmässig grund. Det kan man påstå, eftersom inga direkta subventioner ges till branschen. Samtidigt visar de undersökningar som gjorts (Elforsk 2010, CASES 2010) att vindkraftsel är betydligt dyrare att producera än vattenkraft och kärnkraft, inte minst på grund av att tekniken är mer arbetsintensiv. Hur kommer det då sig då att det är vindkraften som nu byggs ut, i stället för andra mer kostnadseffektiva elkällor?
Vindkraften byggs ut för att den inte lever under marknadsmässiga villkor
Vindkraften byggs ut i Sverige för att den inte lever under marknadsmässiga villkor. Regeringen har i stället ställt krav på att en viss mängd el måste komma från förnyelsebara källor, såsom vindkraft och detta betalas genom elcertifikaten. Priset går upp och läggs sedan på hushållens och företagens elräkningar. Den politiska finessen i satsningen, är att kostnaden inte går över statsbudgeten.
Hade staten stått för finansieringen hade regeringen varit tvungen att räkna in vindkraften i budgeten och satsningen hade behövt ställas mot övriga utgifter. För 215 miljarder hade man fått många jobbskatteavdrag eller stora satsningar i välfärden, och i valet mellan vindkraft och sådana satsningar hade den sannolikt varit mer ifrågasatt.
Centerpartiet ”tänkte smart” i energiuppgörelsen som alliansen slöt 2009
”Mer än en yttre bedömare missbedömde hur smart vi i Centerpartiet tänkte när vi ingick överenskommelsen, och när vi såg till att den ser ut så som den gör.”
IT- och energiminister Anna-Karin Hatt s hemsida 24/9 2011
Bakgrunden till regeringens vilja att se vindkraftverk runt om i landet är målen om förnyelsebar elproduktion och de maktförhållanden som styrde energiuppgörelsen alliansen slöt 2009. ”Mer än en yttre bedömare missbedömde hur smart vi i Centerpartiet tänkte när vi ingick överenskommelsen, och när vi såg till att den ser ut så som den gör”, skriver IT- och energiminister Anna-Karin Hatt på sin hemsida (24/9 2011).
Men även om energiministern är nöjd med hur välspelad förhandlingen var från Centerpartiets sida, måste man konstatera att satsningen på vindkraft är ett dubbelt svek från alliansregeringen. Dels innebär systemet att man detaljstyr elmarknaden på ett sätt som inte är förenligt med en borgerlig politik. Dels innebär satsningen att man lägger ytterligare en skatt på el som drabbar svenska familjer. Genom elcertifikaten skickas hushållskassans pengar direkt till politiskt utvalda industrier.
För en vanlig familj kommer satsningen på 30 TWh vindkraft att motsvara en kostnad på cirka 47 000 kronor. Det kanske satsningen skulle vara värd ur ett samhällsperspektiv, givet att det skulle ge en effekt på koldioxidutsläppen.
Mer vindkraft kommer vare sig att leda till lägre utsläpp eller behövas för att Sverige ska nå klimatmålet
Men mer vindkraft i Sverige kommer vare sig att leda till lägre utsläpp eller behövas för att Sverige ska nå klimatmålet som säger att 50 procent av energiproduktionen ska vara förnyelsebar. Det beror på två saker:
- För det första är vårt elsystem så gott som fritt från koldioxidutsläpp tack vare vattenkraft och kärnkraft redan idag, och genom effektiviseringar i industrin nås målet även utan statligt beslutade miljardsatsningar.
- För det andra är det inte möjligt att öka andelen förnyelsebart eftersom vindkraft kräver reglerkraft. Tyvärr är det omöjligt av säkerhetsskäl använda kärnkraft som reglerkraft, då temperaturen i reaktorerna måste hållas på jämn nivå. Inte heller är det möjligt att använda kraftvärmeverk, kondenskraftverk eller gasturbinanläggningar som reglerkraft.
Vattenkraft som reglerkraft till vinden
Det Sverige har att använda som reglerkraft till vinden är vattenkraft. Men den svenska vattenkraften går redan på full kapacitet. Vattenkraften producerar hälften av all baskraft i Sverige och är dessutom reglerkraft till kärnkraften. Det går därför inte att ersätta kärnkraften med vindkraft utan att man även bygger ut vattenkraften, vilket många politiska intressen säger nej till.
Vindkraftssatsningen är onödig och lägger ytterligare en skatt på elen i Sverige, som drabbar knappa hushållskassor. Inte ens Miljöpartiet borde vara för en satsning som fördyrar för svenska hushåll och småföretag och som inte ger någon positiv klimateffekt. Så varför är alliansregeringen för en sådan här satsning?
Grön bubbla med svenska hushållspengar som riskkapital
Givet det svenska utgångsläget med vattenkraft och kärnkraft som basen för elproduktion, behövs ingen kostsam utbyggnad av vindkraften. Regeringens sagda motiv är att man vill skapa en hållbar energiförsörjning. Men genom att artificiellt styra elproduktionen genom elcertifikat och lova en tiodubbling av vindkraften, riskerar man att blåsa upp en grön bubbla med svenska hushållspengar som riskkapital. För att undvika ett misslyckande längre fram bör utbyggnadsmålet för vindkraft slopas.
Text av Per Nilsson, rapportförfattare Svensk vindkraft – 215 miljarder senare samt Lydia Wålsten, programansvarig Miljö, tillväxt och konsumtion, Timbro
Läs mer:
• Oktober 2022 publicerar DN debattartikeln ”Havsbaserad vindkraft ett svart hål för skattepengarna”
Vindkraft till havs är dyr att bygga, ineffektiv och har betydligt kortare livslängd än vad den avgående regeringen räknat med. Det går inte att bortse från kostnaderna för anslutning, underhåll och elproduktion vid svaga vindar i kalkylerna. Ratio-forskaren Christian Sandström har tillsammans med Jan Blomgren och Magnus Henrekson gjort beräkningar som visar att el från havsvind inte är konkurrenskraftig.
Publiceringar av Motvind Sverige i ämnet:
