10 skäl att säga NEJ till vindindustrin
Text av Per Fahlén, professor emeritus i installationsteknik (institutionen för energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA
1. Klimatpåverkan?
Vindkraft leder till flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp i förhållande till det elsystem vi haft baserat på kärn- och vattenkraft. Det leder också till tiopotenser av ökad användning av icke-förnybara resurser, ett mindre hållbart och funktionellt sämre elsystem samt minskad effektivitet och ökat slitage för befintlig vattenkraft.
2. Försämrad välfärd
Den omställning av elsystemet som pågår leder till kraftigt ökade elkostnader.
3. Färre arbetstillfällen
Vindindustrin skapar temporära arbetstillfällen under byggtiden och ett fåtal permanenta arbetstillfällen under drift. Men erfarenheten visar att fler arbetstillfällen försvinner än de som tillkommer (besöksnäring, ökade kostnader i olika verksamheter, en mindre attraktiv boendemiljö etc.).
4. Bygdemedel
Den summa som utlovas är inget garantibelopp. Den beror helt på hur lyckosam verksamheten blir och det ser mörkt ut för vindindustrin, det mesta går med förlust. Bygdemedlen är småsummor i förhållande till de höjda elkostnader medborgarna kommer att drabbas av.
5. Fler företag och industrier?
Företag som Google och Amazon lockas till Sverige med hundratals miljoner i uppstartsbidrag, i stort sett ingen energiskatt och näst intill noll i företagsskatt. Men allt detta betalas av svenska elkonsumenter och skattebetalare. Dessutom försvinner arbetstillfällen i befintliga företag. Ny vindkraft är mer av ett problem än en lösning för svensk elförsörjning och kräver mycket stora subventioner (elcertifikat, ursprungsmärkning, skilda skattesatser, bortlyfta kostnader, skilda försäkringskrav, undantag från gällande lagstiftning, gratis marknadsföring via myndigheter och public service, slipper betala för nätombyggnad, stabiliseringssystem, balanskraft m.m.).
6. Mer vindkraft
Det kan tidvis ge lägre och tidvis högre elpris men totalt sett högre elkostnad. En subventionerad överproduktion leder till försämrad ekonomi för alla producenter och en kostnad för onödiga nätinvesteringar, vilket leder till ökade kostnader för konsumenterna. Det ger dessutom lägre byapenning och lägre markarrende!
7. Riksintresse vindkraft
Är i första hand ett egenintresse för vindkraftsbranschen och vissa politiker. Storskalig vindkraft utgör också en påtaglig risk för stora skogsbränder; brinnande vindkraftverk är inte ovanligt; vad händer om en jättelik brinnande kompositvinge kastas ut i torr barrskog i hård blåst?
8. En ovälkommen gäst i landskapet
Ett landskap är levande så länge det inte ödeläggs av onödiga och miljöstörande industrier. Tyst miljö, fri horisont och en ostörd natthimmel är numera en sällsynthet och en framtida hårdvaluta. Exploatören betalar i förskott en bråkdel av den verkliga kostnaden för återställning till skillnad mot kärnkraft, vilken måste betala allt i förskott. Om driftsbolaget går i konkurs, en påtaglig risk med dagens dåliga ekonomi för vindkraft, riskerar markägaren/kommunen att stå för återställningskostnaden. Kommuner bör avsätta 100-tals miljoner kr i en riskfond för eventuellt framtida ansvar. Sedan återstår stora mängder miljöfarligt avfall, som man i dagsläget inte kan hantera på ett säkert sätt.
9. Biologisk mångfald
Omfattande studier visar att vindkraftindustrier dödar ett stort antal rovfåglar, fladdermöss och insekter. Skogshöns, klövvilt m.m. undviker industriområdena. Vindkraft är kraftigt negativ för en biologisk mångfald.
10. Otillräcklig lagstiftning – otillräcklig forskning
Tillståndshanteringen har lagts på länsstyrelsen, som är en myndighet med regeringens uppdrag att underlätta för vindkraft. Varken myndigheter eller domstolar vill ta till sig av ny forskning om vindkraft. Om kommunen ger klartecken innebär det att man sedan inte kan göra någonting om det blir problem i verksamheten. Erfarenheten visar också att inte heller länsstyrelsen kan göra något även om driften strider mot tillståndet. Enligt ett domstolsbeslut saknas lagstiftning som gör det möjligt att stoppa driften.
Text av Per Fahlén, professor emeritus i installationsteknik (institutionen för energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA
Läs mer: ”Energy och politics in the wake of the climate debate” av Per Fahlén
