Fallstudie, Velinga vindkraftsindustri och Råmmarehemmet i Tidaholms kommun
UPPDATERING 28 november 2022: Flera av de som bor i närheten av vindkraftverken på Råmmarehem i Tidaholm har stora problem med det buller som verken alstrar. Verken är uppförda av EnBW Sverige AB. Läs deras klagomål här ››
UPPDATERING 27 november 2022: Protokollet som Tidaholms kommun (Samhällsbyggnadsnämnden) sände in till Länsstyrelsen dec 2021. Tjänstemannen på LS tog inte ens upp det som ett ärende med sedvanlig prövning – hon påstod att ”det inte går att dra tillbaka tillstyrkan på ett lagakraftvunnet tillstånd”. Läs protokollet här ››
UPPDATERING 8 september 2022: Läs skrivelse till Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun angående Velinga Vindkraftspark – ”Byggandet av Velinga Vindkraftspark strider mot EU-domstolens dom. Velinga vindkraftspark är alltså olaglig och tillståndet ska därför återkallas.” Läs skrivelsen här ››
15 vindkraftsverk. Tre verk redan byggda. De ägs av ENBW Sverige AB som ägs av ett tyskt bolag. Ytterligare 12 vindkraftverk, höjd 180 meter höga, planeras av statliga Vattenfall.
Skador:
- 500 fastighetsägare riskerar upp till halverat fastighetsvärde
- Området har stor attraktion för turism där turistföretag förlorar kunder
Ansvariga för skadorna är ENBW AB och Vattenfall.
Intervju januari 2022
Tre vindkraftsverk är redan på plats och sattes i drift sommaren 2021. Dessa skapar stora störningar och olägenheter för närboende.
– Det är ett ständigt ljudproblem, ett dovt ljud och dån, det är värst inomhus, det går igenom husväggarna. Mest hörs det på övervåningen där vi har sovrummen, berättar Lolita Ostermark som bor 1,5 kilometer från vindkraftsverken.
– Området där vi bor är så pass förstört att vi överväger om vi kan bo kvar. Med ytterligare tolv vindkraftsverk är det många hus som blir obeboeliga.
– Vi har anmält ljudstörningarna men varken bolaget eller tillsynsmyndigheten gör något. De struntar i oss, säger Lolita Ostermark.
Tillsammans med sin familj flyttade hon till området 2012. Då hade samrådet för de första vindkraftsverken redan varit och hon hade vid den tidpunkten ingen erfarenhet av hur vindkraftverk påverkar boende. När Vattenfall drog igång sitt projekt startades en motståndsrörelse genom en arbetsgrupp med namnet Hökensås vind. Då hade de boende fått upp ögonen för den påverkan vindkraften har på miljön. Nu startade ett febrilt arbete med att få stopp på all fortsatt utbyggnad.
Lång kamp
Kampen mot Vattenfall har sedan varit lång. 2018 kom Vattenfall in med en ny ansökan om att utöka tillståndet från 12 vindkraftverk till 20 vindkraftverk, från 180 meter höga, till 240 meter höga. Då samlades det in 288 namnunderskrifter mot planen. Kommunens politiker reagerade också och sa nej till en utökning av tillståndet.
2021 gick Vattenfalls ursprungliga tillstånd ut. Då hade det gått fem år sedan första ansökan beviljades. Trots att även kommunen ändrat inställning till vindkraft under de senaste åren och att det fanns en massiv opinion mot projekt så drog sig inte Vattenfall för att kräva en förlängning av tillståndet. Ansökan skickades till Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation där juristen Sabine Lagerberg godkände förlängt tillstånd, både mot kommunens och folkets vilja. Hon tog inte hänsyn till kommunens yttrande när hon gav tillstånd till förlängning av igångsättningstid.
I kommunens yttrande står det klart och tydligt att de inte beviljar förlängning av tillstånd. Att de anser att de fem år som Vattenfall haft på sig var tillräckligt, att kommunen håller på med en revidering av vindbruksplanen och att de därför inte kan förlänga tillståndet. Kommunen, drabbade, den lokala naturskyddsföreningen och lokala fågelföreningar överklagar Sabine Lagerbergs beslut till Mark- och miljödomstolen, men även domstolen negligerar överklagan och går Vattenfall till mötes.
Dömer i strid med Miljöbalken
De dömer i strid med Miljöbalken. De tar ingen hänsyn till det pågående arbetet med en revidering av vindbruksplanen eller försiktighetsprincipen i Miljöbalken. Mark- och miljödomstolens beslut överklagas av de drabbade och den 3 februari 2022 beslutar Mark- och miljööverdomstolen att inte ge prövningstillstånd. Mark- och miljödomstolens avgörande står därför fast.
Enligt svensk lagstiftning är det kommunerna som bestämmer över mark- och vattenanvändningen inom kommungränserna. När det gäller vindkraft har kommunerna rätt att lägga in veto när som helst, inte minst om förutsättningarna ändrats om avtalstider löpt ut. Trots att Tidaholms kommun i praktiken genom sina överklaganden och yttranden till domstol och Länsstyrelsen använt sig av sitt veto två gånger så har domstolen och Länsstyrelsen fortsatt att döma till Vattenfalls fördel i strid med lagstiftningen. Strax före jul 2021 tändes ett litet hopp. Detta när kommunens samhällsbyggnadsnämnd beslutade att dra tillbaka tillstyrkan för Vattenfalls tillstånd och använda sig av sin juridiska rättighet med veto igen.
