Vindkraftens gräddfil i det svenska skattesystemet
Bengt Blom, tidigare skattejurist på Ernst & Young har sedan 2021 engagerat sig i vindkraften i Sverige. Blom pekar på hur vindkraften kraftigt erhållit en positiv särbehandling av staten och kommer med fyra konkreta förslag för att skapa en mer rättvisande, förutsägbar och rättvis behandling av kraftslaget.
Den nuvarande regeringen har inte velat belasta vindkraften med kostnader utan har istället föredragit att lägga kostnaderna på skattebetalarna eller inte ta ut den från vindkraften.
– Bengt Blom, tidigare skattejurist på Ernst & Young
Den nuvarande regeringen har inte velat belasta vindkraften med kostnader utan har istället föredragit att lägga kostnaderna på skattebetalarna eller inte ta ut den från vindkraften. Jag har sett att det är många som försöker jämföra produktionskostnaderna för el som produceras genom vindkraft med t ex kärnkraften och jag tycker att sådana jämförelser ofta utelämnar de skillnader som finns i beskattningen, samt att man utelämnar de avgifter som tas ut av kärnkraften, men inte av vindkraften.
Fyra rimliga punkter att ändra beskattningen
Det är framför allt fyra punkter där det vore rimligt att ändra beskattningen för vindkraften för att jämna ut dessa skillnader:
1. Lagstifta om en avvecklingsfond för vindkraften
Den avsättning/deposition som tillståndsmyndigheten idag kräver, kommer inte att räcka till. Sverige kommer med det system som vi har idag att bygga upp en ofantlig återställningsskuld till framtiden. Det finns väl ingen som tycker att alla gamla uttjänta vindkraftverk skall få stå kvar när de slutat producera el. Inför en återställningskatt/avgift liknande vad kärnkraften redan har haft i många år. En skatt som utgår i förhållande till producerad el och som fonderas för att täcka framtida återställningskostnader.
Den garanti som idag krävs till återställning är löjligt låg och skiljer sig betydligt från vad som krävs i andra länder. När vindkraftverken börjar bli uttjänta om 15-25 år, har vi i Sverige byggt upp en gigantisk skuld för återställningskostnader som det inte kommer att finnas täckning för. Föreningen Vision Jungfrukusten har gjort en JO-anmälan om detta, läs här >
Därför måste det finnas medel till återställningskostnaderna. Det kommer att visa sig att det blir billigare att försätta vindkraftsbolaget i konkurs än att bekosta återställningen. Därför måste det finnas en statlig fond dit vindkraftsindustrin fortlöpande betalar in medel i förhållande till produktionen. Detta kan man lösa genom en avvecklingsavgift som utgår i förhållande till producerad kilowatt.
2. Inför en skatt som utgår i förhållande till vindkraftens användande av det svenska elnätet
Den skatten bör också utgå i förhållande till producerad el. Kanske går det också att koppla ihop den till export och PPA-avtal. Även här bör det finnas utrymme att fondera en del för framtida utbyggnad av elnätet. Det är inte bara elkunderna i Sverige som skall betala detta genom höjda nätavgifter.
Är det verkligen rimligt att svenska elkonsumenter skall betala en förhöjd nätavgift för den kostnad som nuvarande regering bjuder exporterande elproducenter på? Vindkraftsindustrin bör i likhet med all annan industri svara för sina egna investeringskostnader.
Det har blivit Svenska Kraftnät som betalat anslutningen till det svenska elnätet. Den kostnaden har sedan vältrats över på svenska elkonsumenter i form av förhöjda nätavgifter. Nyligen har regeringen bestämt att vindkraften till havs skall slippa stå för på de kostnader som hör samman med uppkoppling till det svenska elnätet. Det skall i stället svenska elkonsumenter betala genom förhöjda nätavgifter.
De svenska elkonsumenterna skall till och med betala uppkopplingskostnaderna för utländska elbolag som bygger här för att sedan exportera el till andra länder.
3. Avskrivningsreglerna för vindkraft bör ändras
Vindkraftverken kan skatterättsligt skrivas av på 5 år. De flesta vindkraftsbolag skriver av sina verk på 25-30 år i sina räkenskaper. Den skattemässiga avskrivningen bör vara lika med den räkenskapsenliga avskrivningen. Detta bör ändras. Att skatterättsliga regler kopplas till redovisningen är inget ovanligt. Det finns även beträffande andra tillgångar.
Som det är nu bygger de flesta vindkraftsbolag upp stora förlustavdrag som de kan använda mot kommande vinster. Tack vare de förmånliga avskrivningsreglerna är det mycket få vindkraftsbolag som betalar svensk inkomstskatt. Detta gäller även utländska aktörer som ofta lägger vindkraftsbolagen i en svensk underkoncern. Därifrån kan de skattefritt dela ut vinsten till sitt utländska moderbolag.
Vi har således en bransch som har så förmånliga avskrivningsregler att den har en skattefrihet under många år efter det att vindkraftverket färdigställdes. Som reglerna är utformade idag är det lätt att lägga vindkraftverket i ett nytt bolag när det är dags att skrota det. Är vindkraftverket avskrivet till 0 kr är det bara att sälja över det till ett nytt bolag för 1 krona och sedan sätta det bolaget i konkurs. Det behövs stoppregler för att stoppa den möjligheten.
4. Ändra fastighetsskatten för elproducenter så att det blir rättvist
Elproducenterna betalar en fastighetsskatt i förhållande till producerad el. Vindkraftens fastighetsskatt är subventionerad i förhållande till kärnkraft, vattenkraft och andra elproducenter. Detta bör ses över så att fastighetsskatten inte gynnar en speciell elproducent.
Text av Bengt Blom – f.d. Skattejurist på Ernst & Young, numera pensionär, sedan 2021 engagerad i vindkraftsexploateringen. Artikeln publicerades först hos Ledarsidorna 10 juli 2022
