Vindkraftverkskandal – utredning pågår om PFAS-larm på Jylland
Ett PFAS-larm har utlösts på Jyllands västkust och danska Naturvårdsverket undersöker nu om det beror på “urlakning” från framför allt vindkraftverkens rotorblad. Källa: Artikel av Thomas Harder (översatt till svenska) publicerad i Ekstrabladet den 12 november 2022 ›› Vindmølle-bombe: Undersøges
– Det förvånar mig att inga, verkligen inga, journalister ställer kritiska frågor om de nano/mikropartiklar som för varje varv som rotorbladen snurrar sprids och förorenar havet och de omgivande länderna i stor skala. Jag har själv sett slitage på verkets blad. Det är omfattande. På tal om skräp: 69 000 ton vindkraftsskrot
Sanningen, tack!
Sanningen, tack! Så inleder Svend M. ett mejl till Ekstra Bladets debattforum Nationen om den gröna omställningen och de många planerna på havsbaserade vindkraftsparker i de danska färgerna. Och de material som används för att tillverka t.ex. rotorblad.
Lars R har också skrivit till Ekstra Bladets Nationen:
”– Jag har läst en norsk rapport om plast från vindkraftverkens rotorblad. Sanningen efterfrågas”, skriver Lars, som har skickat denna länk till rapporten.
Undersöker urlakning från rotorbladen
Svend och Lars skriver om nanopartiklar/plaster/mikropartiklar, men ett av de ämnen som skall nämnas när det gäller vindkraftverk är PFAS. Häromdagen framkom att 180 nötkreatur som betar på landtungan Agger Tange utmed Nordsjön är förgiftade och därför inte får slaktas och säljas. Man misstänker att korna har förgiftats av havsskum. Havsskum, som väckte debatt under försommaren:
Helt sjukt: 180 kor förgiftade
Varnar badgäster: ”Kom inte i kontakt med havsskum”
Ekstra Bladets Nationen har frågat danska Naturvårdsverket om de undersöker PFAS-kontaminationen i havsskummet vid Harboøre Tange. Och om de är medvetna om att det finns indikationer på att det kan komma från vindkraftverk?
PFAS kan uppnå höga koncentrationer i havsskum
Chefen för Havs- och vattenmiljöavdelningen, Jane Hansen, svarar så här:
– Under sommaren kunde vi konstatera att vi hittar PFAS i mindre halter i havet, i stort sett över hela landet. Vi känner också till att det verkar vara något högre halter i havet på de västra kusterna. Vi känner också till att PFAS kan uppnå ganska höga koncentrationer i havsskum.
I flera områden är det svårt att direkt peka ut varifrån PFAS-fynden härrör. Detta gäller bl.a runt Harboøre och Agger Tange. Mot denna bakgrund kommer vi nu bl.a.att undersöka om en generellt högre koncentration även kan ses på land vid de västliga kusterna och om det i så fall ligger väldigt nära havet eller längre in i landet.
Varning: Vindkraftverk på Jylland kan orsaka torka på Själland
Undersöker om PFAS kommer från vindkraftverk
– Naturstyrelsen kommer därför att ta 60 prover i gräs och vatten på sina marker under hösten, dels ca. 1 km från havet, dels ca. 10 km från havet.
– Proverna kommer att tas både vid väst- och östkusten och man kommer att eftersträva att prover tas även på platser där det inte finns några tidigare kända punktkällor i omedelbar närhet som kan orsaka föroreningen
– Det slutliga resultatet beräknas vara klart i slutet av året. De slutgiltiga platserna för provtagningarna har ännu inte utsetts.
Resultat kommer under det nya året
– Danska Naturvårdsverket har också under 2022 initierat ett projekt som syftar till att belysa om det förekommer läckage från glasfiberprodukter, inklusive rotorblad.
– Bland annat utreds ämnen som PFAS. Resultat från projektet kan väntas i början av det nya året, skriver chefen för Havs- och vattenmiljöavdelningen, som har skickat hela projektbeskrivningen nedan.
Projektbeskrivning:
Problematiska ämnen – särskilt från rotorblad
Bakgrunden och syftet med projektet
I ett mejl den 28 september 2022 har danska Naturvårdsverket bett Danish Waste Solutions (DanWS) att lämna offert för en uppgift som handlar om att öka den befintliga kunskapen om att tvätta bort speciellt PFAS och andra problematiska ämnen från glasfiberprodukter, och då i synnerhet vindkraftverkens rotorblad.
I projektet ingår
A. Undersökning och förklaring av vad litteraturen tidigare funnit gällande urlakning från rotorblad och andra glasfiberprodukter. Både öppet tillgängliga informationskällor och licensierade vetenskapliga databaser under nätverket Web of Science används.
B. Prover (snitt) av glasfiberavfall samlas in i form av för tillfället deponerade rotorblad och om möjligt även andra glasfiberprodukter (t.ex. glasfiberbåtar, sanitetsgods, glasfiberpooler etc). I den mån det är möjligt, tidsmässigt och logistiskt, planerar man även att samla in prover på nyproducerat glasfibermaterial direkt från rotorbladstillverkaren.
C. Genomförande av antingen satsvis laktester (vid L/S = 2 l/kg enligt DS/EN 12457-1 efter krossning) eller modifierade tankläckningsprov (enligt DS/CEN/TS 16637-2) på 5-10 olika prover och analys av eluaten för PFAS för att få en första uppfattning om avfallsfraktionernas potential för urlakning av PFAS och omfattningen av detta. Åtminstone de 22 PFAS som finns för närvarande är reglerade, men om möjligt genomförs även QTOF-analyser. Dessutom analyseras bisfenol A (BPA), som används vid tillverkning av polykarbonat, hartser och epoxihartser, och som även kan användas som brandskyddsmedel och tillsats i andra plastsorter. BPA är listat som “särskilt farligt ämne/kandidatämne” (SVHC) enligt Reach-förordningen.
D. Resultat och rapportering. En rapport upprättas över de moment som genomförts, inklusive skäl för dessa, provtagning och val av analysparametrar samt de resultat som hittats. De uppgifter som samlas in under punkt A kommer att presenteras i form av en kortfattad översikt med referenser/källor angivna. Resultaten kommer också att sättas i perspektiv med tanke på framtida deponering.
Källa: Danmarks Naturvårdsverk
Läs mer:
• Vindkraftsolyckor i Sverige ››
