fbpx

Advokat Hans Kindstrand – Tidöavtalet, energipolitiken och vindbruksplaner

Advokat Hans Kindstrand – Tidöavtalet, energipolitiken och vindbruksplaner

Text av Advokat Hans Kindstrand

Även om den textmassa som producerats av den tillträdande regeringen har fått rubriken ”avtal”, är det enligt min mening inte ett avtal i gängse mening – snarare en gemensam avsiktsförklaring. Det innebär att texten inte får ”hårdtolkas”. Hur den gemensamma avsiktsförklaringen kommer att implementeras i konkreta åtgärder kommer till stor del att bero på huruvida det förhandlingsförtroende mellan parterna som kommer till uttryck i dokumentet kommer att bestå över tid.

Med denna reservation i bakgrunden finns anledning att närmare titta på vad som står i Tidöavtalet gällande ”Direktiv samarbetsprojekt Klimat och energi”. Hela texten finns att hämta på nätet och jag uppehåller mig därför vid de avsnitt som jag bedömer som intressanta för en eventuell fortsatt vindkraftsutbyggnad. Textutdrag ur dokumentet har jag punktmarkerat.

Mina synpunkter ska ses som nedslag, inte som en heltäckande analys.

Målformuleringen 1.1 Syfte och mål

  • Målet är att återupprätta elsystemet så att människor och företag får stabila och låga elpriser samt att minska utsläppen genom att öka effektiviteten i omställningen.
  • Om nya reformförslag bereds i projektet ska konsekvenserna av förslagen analyseras i enlighet med kraven i kommittéförordningen (1998:1474) som reglerar statens offentliga utredningar. Konsekvensanalysen ska ge en strukturerad kvalitativ, kvantitativ och allsidig bedömning av vad förslaget innebär.

Egen kommentar

Hittillsvarande förtida avveckling av fungerande kärnkraft och konsekvenserna av den hittillsvarande vindkraftsutbyggnaden har inte föregåtts av någon konsekvensbedömning.

De problem som storskalig vindkraft orsakar för lokalsamhället har förnekats och bagatelliserats. Någon systematisk objektiv konsekvensanalys har aldrig genomförts.

Min bedömning är att målformuleringen är allvarligt menad och att den energipolitik som kommer att föras kommer att föregås av en ingående konsekvensanalys – vilket i så fall är mycket glädjande.

3. Reformer som ska genomföras i projektet

Energi

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR INVESTERINGAR I NY KÄRNKRAFT

  • Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. Om staten tvingar fram en nedläggning ska ägare ha rätt till skadestånd.
  • Teknikneutraliteten återställs, där inget hållbart kraftslag diskrimineras i målformuleringen. Ändringar genomförs återspeglande i samtliga relevanta regelverk och myndighetsinstruktioner där nuvarande mål återges. Till det energipolitiska målet fogas också ett tydligt leveranssäkerhetsmål för elförsörjningen där systemoperatören, idag Svenska kraftnät, pekas ut som ansvarig för måluppfyllelsen på lång och kort sikt.

En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster. Elmarknadsdirektivet ska få en korrekt implementering i svensk rätt, där ansvarsfördelning mellan elsystemets aktörer tydliggörs. Angående slutkundsmarknaden bör anvisningsavtalen tas bort.

Egen kommentar

Det här är viktiga punkter men jag nöjer mig med att kommentera meningen
att samtliga kraftslag (ska) ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta

Det borde vara självklart att leveranssäkerhet är en del av den kvalitet som prissätts. Så har det hittills inte varit. Tvärtom har vindel haft prioritet i elsystemet. Hur detta konkret ska genomföras är oklart men uppenbart är att detta är en ny alternativkostnad för vindindustrin som kommer att påverka kalkylen såväl för befintliga anläggningar som vid en nyetablering.

Vindkraft

  • Vindkraft har en viktig plats i energimixen, men ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen. All ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs. Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs. Pågående uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda frågor om exklusivitet för anläggande av vindkraftsparker behöver breddas till Svenska kraftnät (då den som får exklusiv rätt till ett område också behöver binda upp sig på något sätt för de investeringar de beställer av Svenska kraftnät). Utgångspunkten ska vara att alla produktionsslag bär sina egna kostnader. På samma gång får utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft Dir. 2022:27 ett tilläggsuppdrag att tydligt föreslå hur verksamhetsutövarna ska ersätta kommunerna vid vindkraftsutbyggnad.

Egen kommentar

Den här texten är svårtolkad och får nog närmast ses som ett försök att få tillstånd något som, låt vara oklart, alla kan enas om – d v s den minsta gemensamma nämnaren.

Till detta kommer att texten behandlar såväl befintlig vindkraft som utbyggnad av vindkraft.

Befintlig vindkraft svarar för närmare 20 % av Sveriges elförsörjning varför meningen ”Vindkraft har en viktig plats i energimixen” egentligen bara säger att befintlig vindkraft inte ska avvecklas i förtid och att eventuell ny vindkraft ” ska byggas på konkurrensneutrala villkor och med hänsyn tagen till miljö och lokala intressen”.

Vad som är tydligt är enligt min bedömning att det skall råda konkurrensneutralitet mellan olika produktionsslag – dvs vindkraft ska inte ha bättre villkor än övriga energiproducenter, vilket helt kullkastar den hittillsvarande ordningen och den ekonomiska kalkyl som gör vindkraften ”billig”.

Att vindkraften dessutom ska betala för systemtjänster medför att en etablering av storskalig vindkraft fortsättningsvis kommer att få en helt annan och mycket tuffare ekonomisk kalkyl.

Vad vindkraftsförespråkarna nu betonar är att det går att få till vindkraft här och nu. Det är emellertid inte så. När det gäller den landbaserade vindkraften är genomsnittstiden från samråd till driftsättning 12 – 15 år. När det gäller den havsbaserade vindkraften kan som exempel nämnas att projektering för etablering vid Krugers Flak enligt uppgift påbörjades 2004. Tillstånd till etableringen har lämnats och förlängts vid flera tillfällen. Det senaste tillståndet löper ut 2032 om jag inte missminner mig. Först då kan den leverera el. För övrigt har Vattenfall flaggat för att det projektet kan komma att stoppas eftersom vindindustrin enligt Tidöavtalet själva kommer att få svara för anslutningskostnaden.

Vindbruksplaner

Förutsatt att Tidöavtalet kommer att implementeras medför det mycket stora förändringar i förhållande till nuvarande tillämpning. Min bedömning är att befintlig vindindustri kommer att få ”mjuka” övergångsregler till ett stramare system som på sikt väntar. Vad som väntar kommer att tydliggöras för de nyetableringar som söker miljötillstånd. Här kan jag tänka mig att de intentioner som återspeglas i Tidöavtalet kommer att genomföras fullt ut.

Kommuner runt om i landet har uttalade planer på att omarbeta respektive utarbeta vindbruksplaner i syfte att få tillstånd förutsebara riktlinjer för eventuella vindkraftsetableringar i respektive kommun. Tidöavtalet innebär att något meningsfullt arbete med vindbruksplaner inte kan påbörjas innan de i Tidöavtalet uppsatta målen konkretiseras genom regeringsbeslut och ny lagstiftning.

Text av Advokat Hans Kindstrand


Läs mer:


Omslagsfoto: Foto Linda Levinsson, Färila

Dela gärna »

Motvind Sverige logo
Arkiv

Senaste artiklarna

Inga fler inlägg att visa

Är du drabbad av vindkraft?

Om du är medlem i vår rikstäckande förening Motvind Sverige är du välkommen att skicka in din historia till oss. Fyll i vår enkät genom knappen nedan, där kan du även bli medlem om du inte redan är det.

Byn Piggaboda vid Lyngsåsa Vindkraftspark i Alvesta kommun