Karl Hedin, en man med sunt förnuft och civilkurage talar ut om vindkraften
Vindkraftverk i Mellansverige, i Smedjebackens kommun
Text av Karl Hedin, skogsägare
Att bygga vindkraftsparker är att förstöra miljön. Horisontlinjen bryts av höga stålskelett med stora snurrande vingar, som kastar återkommande skuggor. Vinande och dunkande ljud förstör tystnaden och blinkande röda och vita ljus, förstör den rogivande mörka nattmiljön. Ännu värre är de infraljud från vindkraftverken, som vi inte hör men ändå enligt läkarvetenskapen påverkar vår hälsa negativt, genom att framkalla stress och oro. Dessa faktorer har negativa effekter, på det vi kallar människornas livsmiljö. Dessa oönskade effekter påverkar i nästa skede, även de omgivande markernas- och fastigheternas värden negativt.
Humankapitalet
Den viktigaste beståndsdelen i ett företags verksamhet är humankapitalet d.v.s. människorna. Att lyckas i konkurrensen om den rätta kompetensen, är helt avgörande för företagets överlevnad. En skogsindustri som vår, är lokaliserad till råvaran d.v.s. skogen och därmed belägen i glesbygd. Sedan länge har vi förstått att de människor som väljer att jobba och bosätta sig där vi finns, gör det för att de väljer och värdesätter naturens olika möjligheter högre, än de som staden erbjuder.
Att kunna få bo fritt och ostört med utsikt, ha närheten till fiske, jakt, skidåkning, vandring i naturen, tystnaden, mörkret, att kunna höra fågelsången och möjligheten att se vilda djur i deras naturliga miljö m.m. är faktorer där landsbygden erbjuder klara fördelar, jämfört med stadsmiljön.
Fallande fastighetsvärden vid etablering av vindkraft
Detta förhållande är också en faktor i fastigheternas värde. Vid en etablering av vindkraft faller fastighetsvärdena på en stor yta runt vindkraften. Att bara negligera den värdeförändringen är både hänsynslöst och moraliskt tveksamt.
Negativa faktorer för glesbygden, är en allt mera försämrad service, kommunikationer och utbud av olika nöjesevenemang m.m. Det negativa med den utvecklingen uppvägs ändå i de flesta fall av landsbygdens fördelar, om dessa inte plötsligen försämras av allvarliga ingrepp i livsmiljön.
För AB Karl Hedin är den naturliga och tillgängliga landsbygdsmiljön, en väsentlig del i konkurrensen om kompetensen hos arbetskraften och dess välbefinnande. Därför arbetar vi, för att få våra styrande politiker att förstå hur viktigt detta argument är, med förhoppningen om att det hamnar med rätt vikt i vågskålen, när beslut som påverkar vår miljö skall tas.
Kommunalt veto mot vindkraftsutbyggnad
Så kallade vindkraftsparker är synnerligen negativa i detta hänseende. AB Karl Hedin säger därför nej till etablering av vindkraft på våra egna marker. På andras marker, har kommunen möjlighet att avstyrka planerna. Vi hoppas därför, att kommunen nu använder sig av sitt s.k. veto, mot dessa planer på en vindkraftsutbyggnad i kommunen.
Vi förstår givetvis, att det för kommunen kan vara intressant med en viss ökad lokal sysselsättning, som kanske kan uppstå under byggandet, även om detta oftast i huvudsak sköts av utifrån kommande arbetskraft och maskiner. En ökad lokal sysselsättning är ett argument, som vindkraftsindustrin alltid för fram som positivt, i samband med sina ansökningar om tillstånd.
Lokala sysselsättningseffekten av vindkraft ytterst marginell
Vi vet dock av erfarenhet från andra vindkraftsetableringar, att när bygget är klart är den lokala sysselsättningseffekten av vindkraft i bygden ytterst marginell. Den begränsas oftast till en utifrån kommande serviceverksamhet, som är så obetydlig att den inte bör räknas in i någon kalkyl.
Om man räknar in att den försämrade miljön gör att färre vill bosätta sig inom kommunen vilket försämrar företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens så blir med största sannolikhet sysselsättningseffekten negativ.
Vad finns i övrigt för positivt för kommunen, med att en vindkraftspark etableras inom kommunen? Kanske finns en önskan att produktionen av el skall ökas nationellt och därmed påverka priset på el, samt minska risken för rullande elavbrott? I vilket hänseende bidrar en vindkraftspark inom Smedjebackens kommun till det? När det blåser mycket påverkas utbudet, vilket får en sänkande effekt på elpriset, i det fall det inte finns möjlighet till export av överskottselen. När det finns möjligheter att exportera el från Sverige, vilket det oftast gör, blir exportpriserna gällande för alla elkonsumenter i Sverige.
Först när exportledningarna är fulla, eller vår omvärld också har elöverskott, får tillskottet av vindkraft en sänkande effekt på elpriset för konsumenter i kommunen. Den effekten fås oavsett var i landet en ökad produktion av el via vindkraft etableras.
Det finns i dag en begränsning i överföringskapaciteten från norr till söder. En etablering av ökad intermittent väderberoende elproduktion, bör därför rimligen etableras inom el område 4, där de största bristerna finns.
Markägaren ansvarar för kostnaderna för borttagandet av vindkraftverket
En s.k. vindkraftspark har i realiteten en livslängd på 15–25 år. Därefter, när verksamheten har upphört, skall vindtornen och fundamenten tas bort. Det finns ingen garanti för att detta sker. En del vindbolag avsätter medel till en fond för återställandet av naturen. Den skall utgöra säkerhet, för det fall det inte finns ett fungerande ägarbolag, som till slut tar sitt ansvar. Fonden är i allmänhet helt otillräcklig. Miljöbalken säger dock, att det i sista hand är markägaren, som får bära kostnaderna för borttagandet av vindkraftverket, när verksamheten har upphört och vindkraftsägaren inte betalar.
Vindkraftsutbyggnaden är ingalunda fossilfri
Vindkraftsutbyggnaden är ingalunda fossilfri. Utsläpp under produktionsprocessen skall vägas mot den relativt korta tid som den icke planerbara vind delen produceras. Energibolaget Vattenfalls redovisning av en s.k. livscykelanalys (innehållande alla uppgifter från produktionen av kraftverken till deras borttagande), visar t.ex. att mängden CO2-utsläpp per producerad enhet el, är fyra gånger större från vindkraft än från kärnkraft.
Riskerna med hur naturen och allt levande påverkas av de s.k. mikroplaster, som sprids i omgivningen av vindkraftverkens kompositbyggda och vittrande vingar, vilka dessutom inte kan återvinnas, är ett nyligen uppmärksammat ytterligare problemområde med vindkraften, som behöver utredas närmare.
Det är slutligen svårt att se det rimliga i, att förstöra en del av kommunens och dess innevånares miljö, när man väger argumenten för och emot en vindkraftsetablering i Smedjebackens kommun. Vi hoppas kommunens företrädare delar vår uppfattning.
Text av Karl Hedin, skogsägare
